Hildaskrypin

En i mängden

Det går trögt

Publicerad 2014-05-28 10:16:06 i Allmänt,

Ja studierna alltså. Jag läser varje dag och just nu läser jag ett väldigt intressant ämne. Ändå saknas motivationen och det går långsamt. Hoppas det lossnar snart.


paus

Publicerad 2014-05-26 19:03:24 i Allmänt,

En solklar fördel med att jobba längre pass, är att man får ha rast.


klippdags!

Publicerad 2014-05-23 10:18:48 i Allmänt,

Äntligen ska kalufsen trimmas till!
Slitet är det... Har inte varit hos frisören sen 2011. Utöver det har en kompis klippt det i höstas. Då gjorde vi en hästsvans och klippte rakt av bara :-)
Före:


Long time, no see

Publicerad 2014-05-19 22:17:15 i Allmänt,

Jag har inte bloggat på nästan ett år. Haha, har iof inte så många läsare heller ;-) 
Livet som mamma rullar på. Jag arbetar 75% och studerar till Undersköterska på 75% Det kombineras med hus, hem och barn. Inte så mycket tid nej.
 
Idag var det dock en ledig dag och jag knåpade ihop ett mini-kök till sophia. Ja, med lite hjälp av Sophia själv förstås.
 

Ljuva sommar

Publicerad 2013-07-24 11:59:09 i Allmänt,

Jag förstår verkligen inte hur man inte kan tycka om den här årstiden. Fast jag är ju å andra sidan en riktig fryslort. 
Det har varit en kul vecka hittils. I måndags åkta jag, mamma och Sophia till min pappa och åt middag. Man kan väl säga att vi åt konstant fr.o.m. klockan 15 t.o.m. klockan 20 :-) 
 
Igår kom en väninna över, och hon är jättebra med barn, så Sophia blev ju kär i henne efter att ha stirrat lite blygt på henne en halvtimme. Oj vad dom busade! Sen blev det hämtmat och skvaller. Härligt!
 
Idag finns inga större planer. Låg vaken till 4 i morse, så jag lär vara rätt seg idag, haha. 
 
Just nu har jag en liten nakenfis som springer runt och hittar på bus. Fast ni får en påklädd bild ;-)
Fia plockar hallon på sitt alldeles egna lilla sätt. 
 
 
 

Skumma drömmar

Publicerad 2013-07-18 10:59:35 i Allmänt,

Jag har i flera månader pratat om att jag behöver klippa mig. Att jag är trött på mitt lååånga, tunga hår.

I Natt drömde jag då att jag äntligen tog mig till frisören och gav dom fria händer. "Klipp mig hur du vill! Bara det inte är långt!" sa jag bestämt.
Tjejen rakade bort min lugg och färgade tre mörkbruna ränder nerför pannan på mig... Och jag var nöjd!!! :-O Haha, kunde inte låta bli att skratta när jag vaknade,

Undrar vad tanterna på mitt jobb skulle säga om jag kom hem till dom med den frillan?

Städat

Publicerad 2013-07-17 19:06:39 i Allmänt,

Idag tog jag tag i det och städade ut det sista av Hasses saker. Det blev bara outhärdligt med kopplet som hängde vid dörren. Varje gång jag gått ut genom dörren har jag blivit påmind om det tråkiga. Jag kände den svaga lukten av hans mat i källaren, eller doften av självaste Hasse när jag passerade hans sovhörna med den nerslabbade filten han låg på. Jag har bara inte orkat ta bort något innan, så allt har legat orört. Som att han ska komma tillbaka när som helst. Gav M strikta order om att låta allt vara, och det har han respekterat, 
 
Idag kände jag då att det var dags, så jag har rensat bort alla filtar, handdukar, halsband, koppel, klotänger och mat. Mat och vattenskålarna är borta och jag har skurat rent golven från matfläckar som han skapat, då han tog några kulor mat i taget och lade dom på golvet innan han åt upp dom :-) Jag vill inte känna allt det tråkiga. Jag vill minnas dom bra sakerna. 
 
Jag slängde rubbet. Det mesta var så slitet att det inte är något att ge bort. 
Det som återstår är en hundbädd som är bortlovad och ett kort läderkoppel. 
 
 
 
Jag sörjer ju fortfarande, men det blir nog bättre så småningom. Har massor med bilder att titta på och den här bloggen är ju fylld till bredden med skriverier om våra dagar tillsammans. Det är jag så otroligt glad över. 
 
En dag i taget.

Mumsiga bär

Publicerad 2013-07-17 16:01:18 i Allmänt,

Gick ut en sväng med fia och plockade hallon och jordgubbar. Fy faen vad gott det är med färska bär!
Tog även en promenad i kvarteret och Fia vinkade glatt till bilarna vi mötte. Trevligt värre!

Nu sover hon så jag borde egentligen städa. Men soffan har en sådan sjuk dragningskraft att det blir svårt att slita sig ur den.

Läskigt

Publicerad 2013-07-17 12:29:46 i Allmänt,

Idag ska M vara borta till sen kväll/natt. Jag har ingen att haka på och umgås med idag, och dom som ev. går att träffa bor för långt bort. M snodde ju med sig bilen! :-O

Har svårt för att vara hemma för tillfället. Allt påminner om Hasse. Å andra sidan måste jag ju kunna vara hemma, så det är väl bara att ta tjuren i hornen och ta alla känslostormarna på en gång.

Here we go!

Nice!

Publicerad 2013-07-16 17:17:08 i Allmänt,

Både igår och idag har varit bra dagar.
Gårdagen spenderades i min mors sällskap. Jag packade ner Fia i bilen och åkte hem till kära mormor. Där blev det då mammas goda potatismos *drool*!

Efter att BusFia vilat upp sig efter maten åkte vi till Stinsen i Häggvik. Mycket trevligt. Jag lyckades fynda ett par byxor, ett par shorts och tre tröjor till det fantastiska priset på 300 kr! Fia fick springa runt i gallerian och busa. Jag gömde mig bakom pelarna och lekte tittut, varpå hon skrek rakt ut av förtjusning. Jag tror att dom flesta med fungerande hörsel hatade oss just då. Sen fanns det ett lekrum för barn (varför finns det inga för oss vuxna?? Fatta vad kul att få sätta sig på en gunghäst med surfplatta, eller en gunga med tillhörande ölhjälm? Hallå där företagsidé! Nu jävlar rullar pengarna snart in! *Ching, ching!!* Eller...? ) som Fia röjde loss i. Hon råkade skalla en lite äldre kille, som lite chockat tog sig på sin panna och stirrade på henne, medan hon mest undrade varför han stirrade, röck på axlarna och röjde vidare. Undrar om hon ärvt stålplattan jag har i huvudet... ;-) 

Idag kom en väninna och hennes dotter förbi. Vi åkte och shoppade lite (eller ja, jag körde runt min väninna som shoppade. Jag såg efter våra uttråkade ungar, haha. Det känns som att det räcker rätt bra med EN unge efter denna dag, hehe). Vi passade på att käka på MAX också. Så nu har vi sölat ner ett bord där och stört våra medmänniskor med två små tjejer som gormat i falsett när dom inte fått slabba med maten som dom vill. Haha, my lord vad mitt tonårsjag hade hatat framtida småbarnsmorsjag :-) 

Känns konstigt att vara hemma dock. Ingen Hasse. Men det får jag skriva om någon annan gång, för just nu vill jag försöka hålla mig munter. Har dock fått många tröstande ord, från både väntade och oväntade håll. Jag är omgiven av snälla människor i alla fall. Det känns bra.

 

Jag släckte dina ögon

Publicerad 2013-07-15 10:31:51 i Allmänt,

Din sista dag var jag rätt bedövad känslomässigt. Min mamma kom hem till oss och såg efter Sophia medan vi gick på en sista långpromenad i skogen. Du fick gå i långlina och du gjorde det du brukar. Gned in ryggen mot grenarna i buskar och snår, hoppade upp på stenar för att få godis, nosade runt och njöt av skogen. Det var otroligt varmt ute, så både du och jag segade till på slutet.

Väl hemma tittade du på din matskål med stora ögon.  Jag hade precis ställt fram leverpastej och korv till middag. För en gångs skull kastade du inte i dig maten, utan åt i lugn och ro.  Det var en rejäl portion, men du åt upp allt, så jag får väl anta att det smakade riktigt gott.

Klockan  15.15 packade vi in oss i bilen. Du var så himla glad och förväntansfull.  Du trodde väl att vi skulle iväg på något spännande äventyr eller något. Väl framme hos veterinären, satt jag och husse kvar i bilen en stund, för att jag skulle samla kraft. Du travade otåligt runt. "Kom igeeen dååå!"

15.45 gick vi in till veterinären och jag fick nästan panik över att jag skulle behöva prata. Sa bara mitt namn, så fick dom lista ut resten själva.  M betalade medan jag fyllde i en blankett. Du passade på att meddela ditt missnöje över att en hund, 5 gr större än dig själv, befann sig i din närhet.

Vi fick gå in i ett rum och vänta. Där fanns två stolar och ett bord med en tänd lykta och näsdukar på för oss tvåbenta, och en stor mysig hundbädd åt de fyrbenta.  Du lade dig tillrätta på bädden och såg ut att tycka om den.

16.00 kom veterinären in och pratade med oss och informerade oss om vad som skulle hända. Jag nickade mest. Hade svårt att prata.

Hon gav dig lugnande och gick sedan ut. Hon skulle komma tillbaka om tio minuter. Jag klappade dig lite och du vände upp magen, så jag kunde klia mage. Det gjorde jag. Jag kliade tills jag förstod att du inte var vid medvetande längre. Du andades fortare och dina ögon var frånvarande. Som när man sover.

När veterinären kom in hade hon tre sprutor med sig. En med sömnmedel,  så du skulle somna djupare innan själva överdosen skulle injiceras.  Hon tog fram en liten trimmer och rakade bort en fläck av pälsen på ditt ben. Du röck till. T.o.m. när du sov hatade du ljudet av en trimmer :-) Kunde inte låta bli att le lite bakom tårarna.

När  hon gett dig sömnmedlet tystnade du och andades lugnare igen. Kunde knappt höra dina andetag längre.  När det blå medlet började injiceras tänkte jag bara att "nu finns det ingen återvändo" och ångesten slog till på allvar i bröstet. Tårarna rann hejdlöst och jag stirrade på din bröstkorg. Efter bara någon minut sa veterinären att hon trodde att du var borta nu. Hon tog stetoskopet och lyssnade efter ditt hjärta. Hon sa att det var dom sista slagen som hördes.  Efter ytterligare någon minut tog hon bort stetoskopet och sa "nu är han borta".

Det kändes verkligen som att hjärtat brast där och då.

Veterinären sa att vi fick vara där hur kort eller lång tid vi ville, och att vi när vi var klara bara kunde smita ut genom bakdörren.  Sen gick hon ut. Klockan var 16.25.

Det brast totalt för mig och jag kramade M, samtidigt som jag grät hysteriskt. Jag klappade dig och kände på den sträva pälsen. Kunde verkligen inte ta in att du var död. Du var så varm och go. Precis som vanligt. Jag var tvungen att se dina ögon. Böjde mig fram och såg in i dina ögon. Allt liv var borta. Din själ var borta. Dom tomma ögonen stirrade rakt ut. Jag hade släckt dina ögon.

Det kändes verkligen så. Jag tog död på dig. Jag ringde och bokade tiden. Jag såg till att du kom dit. Jag stoppade inte veterinären. Nu är du död. Du kommer aldrig mer tillbaka. Jag får aldrig mer klappa dig. Krama dig. Skälla på dig när du försöker sno mat från Sophia, eller när du gruffar åt andra hundar. Aldrig mer ge dig godis på godisstenen.

Det känns vidrigt att komma hem. Jag hör inte dina steppande steg när du otåligt dansar på din plats och väntar på att få säga "hej matte!" Jag får inte se ditt leende när du visar tänderna åt mig för att du snappat upp att det är så vi människor gör när vi är glada. Du snurrar inte runt mina fötter när jag kommer med en tallrik mat åt mig själv. Jag hör inte ditt vädrande när du känner lukten av maten. Jag hör inte dina nysningar. Jag hör inte skrapet av vattenskålen när den är tom, och du knuffar runt den för att uppmärksamma mig på att den behöver fyllas på. Jag hör inte dina skall när det knackar på dörren.

Det är bara så olidligt tyst.

Mitt hjärta gör ont och jag gråter. Jag känner mig som en svikare och en mördare.

Men nu är det som det är. Du har det bra nu.  Jag saknar dig.

Godnatt. 

 
 

Jag kom på det!

Publicerad 2012-10-30 15:35:27 i Allmänt,

Varför ska jag städa när det är självaste Molly som kommer förbi imorgon? Hon kryper ju! Bara att tejpa fast en trasa på magen, så löser hon problemet. Toppen juh!

(Bilden hittade jag på http://metrobloggen.se/missjuni/vill_ha3/)

Äventyr,regn och trögstartat

Publicerad 2012-10-30 13:41:36 i Allmänt,

Igår var vi, som sagt, en sväng till Nacka. 
Jag hänger nämligen på ett forum, och har gjort så i massor med år. Man har följt samma människor i livet och nu är vi många som skaffat barn. Vad är då mer passande än en sthlmsbebisforumträff? 
 
Vi skulle samlas hos en av damerna, som ordnat mat och vi andra kom med fika, bröd och kameror ;-) Det tar en timme att åka enkel resa, men det gick väldigt bra. Det enda jobbiga är väl att min spejsiga, moderna barnvagn är otroligt ostabil i bussar, så det var bara att stå lutad mot den så den inte välter i kurvorna. Hur ansträngande det är, beror helt på hur galen busschauffören är. 
 
På hemresan var det en tant på tunnelbanan som tyckte att Sophias vagn var suverän att använda som stöd... Bad henne att låta bli det, då det resulterade i att jag fick hålla emot för att hon inte skulle välta den... "Jaa, men jag måste hålla i mig så jag inte ramlar!!" Fick god lust att tackla tanten själv, men man ska ju vara en god medmänniska och jag hade ingen lust att få en hel tunnelbanevagn med arga medresenärer efter mig, så jag lät bli. 
 
När vi kom hem öste regnet ner. Det var bara att kasta regnskyddet över Fia och vagnen och knalla hemåt från bussen. Fantiserade om en varm kopp choklad och mys i soffan. Fantisera går alltid bra, men har man en hund, och har varit borta flera timmar, så stannar det just där. I fantasin ;-)
 
Imorgon kommer J med sin lilla Molly. Mer bebisträff! Då hade jag ju planerat att städa här hemma, så barnen inte behöver leka med dammråttorna.Problemet är väl att den berömda latmasken har slagit rot i min ryggmärg, så det har inte blivit så mycket gjort, hehe. 
 
Jaajaa. Får väl sätta fart då *mutter*

Sjukt trött

Publicerad 2012-10-29 17:26:05 i Allmänt,

Bilden beskriver mitt tillstånd rätt bra. Har varit på bebisträff ända i Nacka idag, vilket är rätt långt från oss. När man äntligen kommer hem är det dags att gå ut med vovve. Så det blir inte bättre än så här idag! Tjohej!

Ett litet tips

Publicerad 2012-10-26 12:37:50 i Allmänt,

Nu har jag haft en så där härligt lång paus från bloggandet igen. Hmm.
 
Igår gick jag och en väninna till öppna förskolan med våra småttingar. Det kom en tandsköterska dit (det var otroligt viktigt att påpeka detta för oss, då damen som introducerade henne råkade vara så fräck att kalla henne för "tandhygienist!") Det var intressant och det var kul att se våra barn "prata" med varandra under hela informationsmötet. Jag lyckades även skrämma slag på en av smågrabbarna, när jag försökte vara rolig och gjorde skumma miner. Sen satt han i sin mors famn och blängde misstänksamt på mig resten av mötet. 
 
 
Efteråt kom damen som jobbar på öppna förskolan och pratade med oss en stund och informerade om tider man kan komma dit etc. Av någon anledning kom vi in på ämnet förskola och att man numera får ha sitt äldsta barn på dagis 25 timmar i veckan, när man är mammaledig med barn nr.2. Förut var det äldre barnet tvunget att vara hemma också. Jag blev jätteglad när jag hörde det för jag har alltid tyckt att det är lite galet att inte få någon avlastning alls när man har två. Speciellt i början när man sitter och ammar timme efter timme. 
 
"Jag tycker att man ska ta hand om båda barnen!" Deklarerade damen.
Jag var såpass vänlig att jag informerade henne om att det är för det äldre barnets skull jag tycker man ska få avlastning. Det är inte så kul om mamma hela tiden måste säga "inte nu älskling, mamma har inte tid med dig. Lillskrutten måste matas i några timmar till." *klapp på huvudet*
 
"Hur gjorde man förr tror du?" Kom det då, med tillhörande brett flin över damens ansikte.
"Vi är inte där längre", svarade jag lite ansträngt och log tillbaka. 
"När mina barn var små, då stannade jag minsann hemma med både två!" 
 
Ok, då ska jag säga att är det något jag är trött på, så är det att höra hur jobbigt man hade det förr. Det är som att man inte har rätt att ha det bra idag, för det var ju så jobbigt förr. 
"Jaaag fick minsann krypa en mil till och från skolan! Varje dag! Oavsett väder!" 
 
Hennes resonemang är lite som att min mamma skulle sagt:
"Jag borstade minsann tänderna med salt när jag var liten! Här ska inte användas någon tandkräm inte! Jag klarade mig ändå!"
 
Då kommer vi till dagens tips då!
 
Om ni planerar att fortsätta att gå till ett ställe är det bra att undvika liknande svar:
"Så för att du hade det jobbigt, ska man inte sträva efter utveckling?"
 
Hon såg inte helt nöjd ut, och en av dom andra mammorna hoppade in och agerade fredsmäklare, medan jag och damen blängde på varandra. Nu låtsades både jag och hon att inget hänt sen, så hon log så glatt när vi sa hejdå. Något säger mig dock att det kan bli lite obekvämt att möta henne i framtiden. 
 

Skrikande Bus

Publicerad 2012-10-11 16:26:05 i Allmänt,

Damen har hittat höga C. Det gör ont i öronen. Det är bara att vackert lyssna, tills hon antingen tröttnar, eller tappar rösten. Antar att det tar några veckor.
Sneaky Baby
 
Hasse blev ju halt ett tag, och blev beordrad att ta det lúgnt. Det har han gjort. För varje dag blev han stirrigare, och mer och mer odräglig. Så har vi då successivt ökat på antal km på promenaderna och idag tog vi en sväng på 5,5, km! Jätteskönt! Och efter att även ha fått trava runt på tomten har jag nu en trött och nöjd vovve :-) 
 
Taste of Freedom!
 
Hej tillsvidare!
I see u, so behave!
 
 
 

 

Liten magiker

Publicerad 2012-10-05 12:41:27 i Allmänt,

Eller så är hon bara väldigt vig min kära dootra. Hur lyckas man annars få sin skallrande ormleksak runt vaden? När man sitter fastspänd i babysittern?
 
 
Jag har gjort misstaget att skryta lite väl mycket om Sophias goda sovvanor den sista tiden. Jag har lagt extra krut vid att hon inte behöver äta under natten. Hon sover i princip från 22-06. Ja hon väcker oss naturligtvis så fort hon råkat spotta ut nappen, men i övrigt har hon varit toppen! Jag borde veta bättre.
 
När man tror att man klurat ut bebis rutiner och signaler (och dessutom skryter om det), så vänder dom uppochner på hela tillvaron. 
 
I natt väckte hon oss med sin vackra stämma. Maken klev upp och stoppade in nappen igen, men då blev hon helt hysterisk. Jag vaknade till ordentligt och stirrade förvånat. Vad nu? Får jag inte sova?? (Man glömmer väldigt fort den där tiden i början, när man på sin höjd fick två-tre timmars sömn). Tösen var hungrig! :-O
 
Det var bara att fixa iordning mat och sätta sig och mata monstret. 
 
Tack och lov somnade hon efter det. Så sömn har man ju fått ändå, omän lite upphackad. 
Nästa natt blir mycket intressant :-)

Elak häxmamma!

Publicerad 2012-10-03 14:32:22 i Allmänt,

Jag kände mig så idag. Det var dags för vaccination. Hur snäll känner man sig, när man håller fast sitt barn, medan bvc sköterskan sticker nålen i låret? Mitt lilla flickebarn skriker så hjärtskärande och jag fick hejda mig för att inte gråta själv. Det absolut värsta är ju att man tröstar och klappar, för att lugna ner henne, och när hon då väl är hyfsat lugn igen och tror att allt är över sticks hon igen. Det där sista vrålet var hemskt. Usch! 
 
Jaja, nu dröjer det ju bara till november tills nästa elakhet...
 
 
I måndags var vi hos min väninna och hennes lilla dotter igen. Dom har en hoppgunga! En sådan har jag funderat på att skaffa när Sophia blivit äldre och stabilare i överkroppen. 
Hon fick ändå testa den en kortare stund. Hon är såpass kort i rocken ännu att hon inte nådde golvet med fötterna, haha. Jag gungade åt henne och hon tyckte det var roligt! En sådan ska hon ha alltså. 
 
Det var kul att hänga med tjejerna, men helt ärligt var den bästa stunden när båda småtjejerna somnat och vi kunde ha lite vuxentid med tillhörande skvaller! Föräldraskap i all ära, men ibland vill man sitt i ett soffhörn i lugn och ro, och ha möjligheten att hålla i kaffemuggen med båda händerna ;-) 
 
Nä, nu borde jag vara lite effektiv och diska undan medan miniMe fortfarande sover!
Byeee!!
 

Morgonstund har guld i mun

Publicerad 2012-09-28 11:17:28 i Allmänt,

Det sägs ju så i alla fall. Jag håller inte med. 
VI har tydligen ändrat sovvanor nu, så klockan 5 är det God Morgon! Visserligen lyckas jag få henne att somna om 4 gr i timmen genom att stoppa in nappen igen, men det blir ju inte så mycket sömn för en själv. Målet är att hålla henne relativt tyst till klockan 7, då M ska upp och arbeta. 
 
Jaja. lekte med henne en stund och lyckades någonstans där emellan få i mig lite frukost. Efter att bebis varit vaken och härjat i två timmar somnade hon äntligen om och jag fick mig någon timmes sömn jag också. Så vaknade sötgumman igen. 
Kom på den briljanta idén att liggamma henne i sängen. Hon myser en stund med tuttarna och jag får smygsova en stund till. Winsituation for mum! Just det...
 
Det funkade nog i fem minuter. Sen högg hon mig i tutten. Det gör ont, även om det är ett tandlöst bett. Har liksom aldrig reflekterat över hur hårt tandkött ändå är. Nu gör jag det. 
Tog fram mobilen och satte igång en app som är för barn. Hon kan flaxa med armarna och fingra på skärmen, så dyker det upp bilder på olika djur och så hör man hur dom låter (Det är då Pappa M brukar lägga till "Mamma!" lite lagom pedagogiskt när en kossa dyker upp på skärmen och säger "MUUU!"
Intresserad blev hon absolut, men det skulle ju inte fingras på skärmen inte. Nu vill man ju veta hur telefonen smakar! Dessutom måste man ju testa om mammas mobil är bra att motverka kliandet i munnen med. Babydreggel och elektronik hör inte riktigt ihop...
 
 
Inbillade mig att jag kunde roa henne en stund med mina händer, men dom har hon tuggat och dreglat så mycket på att hon kan dom utan och innan. Dvs, det blev ett illvrål av ilska när jag inte roade lilla sötnosen på ett bra sätt. Så klistra på leendet och kliv upp du mamma! 
 
Nu har vi lekt i en timmes tid och även magen har fått sig lite mat, så både bebis och mamma är rätt glada. Väntar dock ivrigt på nästa tupplur, då jag snart hostar sönder lungorna. Ska nog beställa hem lite glass av maken när han kommer hem... 
 
 

Hysteriskt kul

Publicerad 2012-09-27 14:44:32 i Allmänt,

...kan jag väl inte direkt påstå att den här hemmavistelsen är. Jag har inte satt min fot utanför dörren sen i måndags... AAAAHH!!! Jag klättrar på väggarna! 
(Hittade den här skojsiga bilden på sverigesradios hemsida ;-))
 
Halsontet vägrar ge med sig, hur mycket varmt jag än dricker och hur mycket halsatabletter jag än halsar. Å andra sidan är det rätt trevligt att ha en ursäkt till att stoppa i sig en massa godis, eller hrm, halstabletter heter det ju... och glass ;-)
 
Sophia sover för tillfället och jag roar mig med att äta vindruvor, läsa på facebook om hur lyckliga folk är och hur dom älskar att steka pannkakor och hänga tvätt. Har även hunnit med att gå igenom räkningarna och t.o.m. betalat dom! Wohoo! Jag bara ääälskar att betala räkningar! *dansar glatt över hur skitnödigt lycklig jag är*
 
 
Nu tänker jag fortsätta vara duktig och göra riktigt flottiga ostmackor i ugnen, och titta på dom ständigt grälande hemmafruarna i Atlanta. Så det så. En och annan sockrigt god halstablett kan nog slinka ner också.

Wtf?

Publicerad 2012-09-26 09:50:20 i Allmänt,

Allvarligt? Har bebisar någon radar för när man absolut behöver sömn?? 
Sophia som sover så gott dom flesta nätter har börjat med att sjunga sin vackra stämma klockan 5 på morgonen. När man då är så tjock i halsen att det känns som att man svalt ett rivjärn, är det inte helt ok att kliva upp så tidigt. 
 
 
Ringde BVC för att höra om dom inte kunde flytta på tiden för vaccinering. Skulle dit imorgon, men det känns inte så lämpligt, då jag inte vet om jag smittat Sophia. Det är knappast bra att hugga henne med två sprutor i vardera lår om hon har bacilusker i kroppen. (Fast då kanske hon sover lite längre på morgonen ;-)) Så onsdag, nästa vecka, ska hon plågas istället. 
 
Jahopp! Nu hör jag hennes vackra stämma ropa på mig, så nu gäller det att ställa sig i givakt för lilla damen och se till att hon är glad och nöjd ;-) 

Atjoo!

Publicerad 2012-09-25 15:34:00 i Allmänt,

Återkommer till mitt nysande alldeles strax.
 
Har hittat på en hel del förra veckan, och hade en del planerat för denna också. Det känns bra att komma igång igen! 
I fredags åkte jag och fikade med en tjej från mammagruppen. Hon är finska och väldigt trevlig. Det kändes bra att få tjattra lite på finska också.
 
Lördagen ägnades åt att strosa runt i Kista galleria med en barndomsvän och hennes lilla dotter. Tyvärr lyckades vi tydligen tima Blog Awards, så det var väldigt stökigt. Det i kombination med att expert har konkat och har utförsäljning av alla varorna (=200 meter kö), var ju inte så bra. Det var mycket folk där. Dessutom var ju Maria Montazami, från svenska Hollywoodfruar där och såg så snäll och go ut i sin svarta klänning ;-)
 
 
Barnen blev ju som tokiga av allt stim, så klart. Det tog en timme att lyckas söva stackarna. Sen hade vi tid att snurra runt lite i affärer, äta lunch och prata skit. Det var skönt! Meen, efter några timmar kändes det som att vi skulle stupa båda två, så vi drog oss hemåt igen.
 
Lilla kön utanför expert:
 
Söndagen blev sömnig över dagen, men på kvällen släpade vi oss ut och hamnade hos ett par vänner på middag. Najs! För en gångs skulle var Sophia glad och social. Hon har annars svart bälte i att bråka när vi är på middagar ;-) Nu var det idel glädje och skratt. (Förutom hungerattacken då, men det räknas inte).
 
Även denna vecka hade jag en hel del planerat, men det verkar inte bli som jag tänkt. Höstens första förkylning är här! Och Sophia, som annars sover till 7 på morgonen, bestämde sig för att väcka mig klockan 5 i morse. Only for you mom! Inte ska man ligga i sängen och löka när man är förkyld inte. Vilka dumheter ;-)
 
På torsdag ska tösen få sin 5 månaders vaccination ocskå. Det blir spännande att se hur livet som förälder blir då :-)
 
 

Beebis!

Publicerad 2012-09-20 21:04:56 i Allmänt,

Ajaj. Det har varit grinigt värre idag.
Eller, hon är ju i grund och botten glad, lilla S. Kliandet i munnen gör ju livet lite svårare för liten. 
 
Morfar kom förbi idag. S låg och sov när han kom, så vi hann prata en stund innan det vaknades för nya äventyr. När hon vaknade och morfar kikade ner med ett leende, tittade hon skeptiskt på honom. Lite "Vem fan är du?" Sen kom det ett strålande leende. För att sen slockna, se skeptisk ut och darra lite med underläppen. Sen kom ett leende igen. Det har väl varit temat hela dagen. 
 
Glad. Arg. Glad. Arg. Ledsen. Arg. Glad. 
 
En fin egenskap hon har, är att spotta en i ansiktet när hon tappar tålamodet. Hon liksom gör ett väldigt slemmigt "pruttljud" med munnen. Har man då, precis innan, matat henne med några skedar gröt får man väldigt prickiga glasögon. Och ansikte. Har man riktig tur satt man sekunden innan och gjorde någon rolig min med vidöppen mun också, och då blir det ju lite... äckligt. 
 
Vi åkte till en pizzeria och käkade en sväng. S satt så snällt och tyst i sin vagn. Log snällt mot andra kunder och var en liten ängel. Tills maten kom in. Då blev det "Vad äter du på? Varför plockar du inte upp mig? Hallå? Nej, jag vill inte ha nappen, ta upp mig! FATTAR DU TRÖGT? TA UPP MIG!!! UUÄÄÄH!!!" Så min lilla ögonsten fick komma upp. Det vevades lite, studsades i famnen, gnälldes lite, skrattades lite, stirrades på andra matgäster och gnälldes lite till. En halväten pizza senare gav jag upp och vi åkte hem igen. 
 
Min älskade lilla flicka gör sitt jobb helt enkelt! 
Hur ska man annars komma i form igen om hon inte får en att svettas lite varje dag?
 
 

Gnälligt värre

Publicerad 2012-09-18 13:34:55 i Allmänt,

Idag är första gången jag märker att S fått lite väl mycket intryck.
 
Gårdagens resa till Västerås gjorde visserligen att S sov som en stock i natt. Sen klockan 7 i morse har det däremot varit andra bullar. Inget är bra. Leker vi, så blir hon så upphetsad att det går över i upprördhet. Får hon sitta i babysittern är det för tråkigt. Med leksaker? Dom slänger hon iväg efter att ha provsmakat var och en. Sen blir det arga rop på mamma. Lägger jag henne på en filt med golvet och ålar runt själv som en idiot på mage, så stirrar hon skeptiskt ett tag och börjar sedan illvråla med tillhörande knallrött ansikte och svettdroppar krypandes ur varje por på hela kroppen på henne. 
 
Ser att hon är trött och lägger henne i sängen. Hon slåss en stund med filten, spottar ut nappen och ropar på mig. "UUÄÄÄH!"
Går till sängen och stoppar in nappen. Det fäktas med armarna en stund och så spottas nappen ut. "UUÄÄÄH!" Petar in nappen. S nickar till, men kämpar emot sömnen med allt hon har och vaknar med ett ryck, spottar ut nappen med efterföljande "UUÄÄÄH!" 
 
Detta upprepar sig sedan i 30-60 minuter innan hon dunar in av utmattning och jag stupar i soffan av utmattning. Borde damma, för det ser ut som en byggarbetsplats. Ja, något överdriven jämförelse, men jag antar att poängen kommer fram. Men det tänker jag faktiskt SKITA i. Att jag ålat runt på golvet på mage måste ju räknas som visst dammtorkande?
 
Näe, jag tar en kaffe istället och passar på att andas en stund istället. 
 

Om

Min profilbild

Hilda

Stockholmspingla på 27 år, mamma till lilla Sophia, född i april 2012 och matte till Hasse, en Lagotto Romagnolo på 7 år

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela