Publicerad 2012-01-23 12:55:54 i Allmänt,
Jupp, jag gillart inte alls, men är ändå glad att vi sluppit så länge som vi gjort.
Hasse däremot, är överlycklig och ser ut som en snögubbe efter varje promenad <3
Idag har han rullat runt och gosat med snön, lekt med den och smakat på den. Livet kan inte vara bättre, hälsar han. Sen att det kastas godisar som man ska leta rätt på, är ju helt klart en bonus som gör det hela ännu roligare ;-)
Tyvärr verkar jag ha ögonen på mig numera, efter att knäckehäxan till granne skällt ut mig för "misshandlen" av min stackars hund. Det känns inte kul när man ser två grannar stå och stirra på en när man leker med Hasse på gräsmattan. Dom bara står där. Och stirrar. Försöker man hälsa får man en fnysning. Har faktiskt inte blivit tilltalad av någon granne med hund, sedan tanten blev rabiat. Det gör ju hela hundägandet lite mindre kul. Försöker att inte bry mig så mycket, men visst känns det hemskt tråkigt. Och visst sticker det till lite i hjärtat och maggropen ibland.
Jaja. Jag försöker tänka positivt och funderar att på detta sättet kanske man slipper grannar som prompt ska släppa fram sina hundar för att hälsa jämt.
Publicerad 2012-01-11 14:05:06 i Allmänt,
Då gick vi från gårdagens vintertendenser, till dagens klockrena vårväder. Kvittrande fåglar, solsken och leriga skogsvägar :-)
Eftersom jag känner av både ryggen och höfterna idag, så fick Hasse springa av sig sin turboenergi på tomten i en halvtimme ungefär. Jag klappade och kliade lite emellanåt, när han kom på att han inte sagt hej till matte på fleeera minuter! Slängde lite mat på gräsmattan som han fick nosa rätt på. När han tydligt visade att han rusat av sig dagens megaenergi och vände sig mot mig med frågande blick, hämtade jag kopplet och gav mig ut på en skogspromenad med honom.
Det var en fantastiskt behaglig promenad. Jag vaggade långsamt fram, medan Hasse nosade, slickade och kände på dom flesta fläckar han upptäckte. Han var kolugn och mestadels gick han med slakt koppel. Ville han nosa lite längre på något så stannade vi en stund, och sen skuttade han nöjd vidare bredvid mig. Av och till gick han lugnt och fint bredvid mig i utbyte mot en köttbullebit, eller två.
När vi sen kom hem såg han ju ut som en lortgris. Han hade halva skogen med sig hem och så hade han passat på att byta färg till lerbrun. Det blev en liten sväng i duschen alltså ;-)
Trots lite krämpor från min sida, så har detta varit en ytterst behaglig vovvedag.
Jag är supernöjd.
Publicerad 2012-01-11 10:06:39 i Allmänt,
Hasse övar lite på balansen :-)
Lite sol fick vi också!
Bild över golfbanan, där man får griniga blickar av golfarna på somrarna. Vissa verkar inte gilla att motionsspåret går precis vid banan, hehe.
Jag tror att Hasse var en Stenbock i sitt förra liv.
Publicerad 2012-01-10 14:32:01 i Allmänt,
Just nu har jag en dålig period vad gäller hundpromenaderna. Visserligen inga utfall idag, men man blir ju smått frustrerad på vissa människor man möter. Jaja, jag ska inte tjata mer om dessa negativa saker. Inte just nu i alla fall, haha.
Utöver folk man vill puckla på, har promenaderna varit ljuvliga. Det har varit fint väder med sol och en till stor del trevlig Hasse också! I söndags åkte långlinan på och vi hade en riktigt mysig långpromenad. Hasse var så till sig att han lydde minsta vink. ALLT var kul!
"Tjohoo! Inkallning!" *springa allt man orkar till matte*
"Tjohoo! Jag får hoppa upp på en sten!"
"Tjohoo! Jag får balansera på ett nerfallet träd! Fast NÄE... Nu måste jag ju stå still för o posera... Köttbulle? OK!"
"Tjohoo! Matte sa Nej! Nu får jag hitta på nåt annat!" *Hasse löjligt glad*
Idag blev det långlina igen och det var sköönt! Både jag och Hasse njöt. Hasse speciellt, då vi blev ikappsprungna av grannen och hans lilla Schnauzertik. Då kunde man ju passa på att tjuvleka lite! Sen trasslade långlinan in sig i en buske och Hasse kunde bara snopet se denna vackra dam försvinna bort mot horisonten... :-( Matte hjälpte naturligtvis loss honom, men efter en gedigen skrattsalva.
Har faktiskt tagit bilder också, men dom hinner jag inte slänga upp nu. Ska försöka hinna imorgon istället!
Ha det gott och tack för tröstande ord :-)
Publicerad 2012-01-09 13:53:13 i Allmänt,
Nä, vad ska man göra liksom...?
Det är så många som hyllar skvallerträning för hundar som gör utfall.
"Jag klickertränade minsann vid en park i några timmar. Satt bara och klickade och belönade för varje hund som passerade. Busenkelt! Min hund fattade efter detta och vi har aaldrig haft några problem mer!"
Vad gör man när man matat sin hund med köttbullar, vid varje hundmöte, sen i september och det inte ger något resultat? Alls?
När man sedan dessutom blir anklagad och får en utskällning för att ha misshandlat sin hund, för att man knuffar den med foten för att avbryta utfallet.
Får man försöka uppfostra sin hund utan att bli anklagad? Alltid gör man fel enligt någon.
Ska jag bara låta honom fortsätta med sitt rabiata utfall och riskera att någon blir biten? Kanske göra som granntanten sa idag: "Låt honom komma fram och hälsa istället!" Ja för det blir ju så bra, när han vill mörda alla 150 småhundar hon har i sitt koppel.
Vi har gjort många framsteg tillsammans, Hasse och jag. Men vad gäller hundmöten står det still.
Jag känner mig trött, dålig, okompetent och ledsen idag.
Ska kramas lite med Hasse tror jag.
Publicerad 2012-01-05 12:57:21 i Allmänt,
Då är man inne i månad fem. Eller v. 21+2
Publicerad 2012-01-04 11:49:42 i Allmänt,
Alltså, vi kommer ju inte på något... Tjejnamn är skitsvårt!
Vill gärna ha ett namn som funkar på svenska, engelska och finska... Ännu svårare.
Tydligen har det blivit poppis med lite äldre namn nu, men jag har så otroligt svårt för det.
Vi har visserligen tid på oss att fundera, men det känns som att vi kört fast rejält, haha.
I övrigt kickar hon på som vanligt. Mest när jag håller mig lugn faktiskt. När jag stressar på i jobbet håller hon sig stilla. Det är iof rätt skönt, så kan man fokusera på det man gör.
HasseNasse verkar inte ha märkt att det slår ett extra hjärta i min kropp. Vissa hundar märker ju sånt, men inte min Hasse. Han klampar glatt över magen när det ska mysas i soffan. Han kan inte förståå varför han inte får ligga på magen längre :-(
Det är inte lätt att vara Hasse nu inte. Stackarn, får ta och mysa lite extra med honom känner jag *springer iväg o kramar vovve*
Publicerad 2012-01-04 11:43:41 i Allmänt,
I måndags råkade jag ut för en mycket otäck människa...
Det var väl strax efter klo 20, som en man tog kontakt med mig och ville prata. Jag var på väg till firmabilen, efter att ha varit hos en pensionär. Han var väldigt närgången och ställde massor med frågor. Vad heter du? Var bor du? Vart ska du? Jag tyckte han kändes obehaglig från start, så jag svarade undvikande och sa att jag jobbar och inte har tid att småprata. Det sket han i. Han följde med ända till bilen, och stog fortfarande jättenära.
Vågade inte ta fram bilnyckeln, för det bara rusade tankar i huvudet på mig. Tänker han råna mig? Varför står han så nära mig och bilen? Låste inte upp bilen så länge han betedde sig på det här sättet.
Han ville åka med sa han då. Så klart svarade jag nej, och började snegla mot den lokala puben, och funderade på att lugnt gå dit och be om hjälp.
Sa en sista gång att jag måste jobba och att jag tänker åka nu.
"Jag kan inte släppa iväg dig", säger han då 
Hej, kalla kårar längs ryggen liksom... Han ville ha mitt telefonnummer och tänkte INTE släppa iväg mig innan jag gett honom det.
Då brast det bara och jag röt åt honom att jag faktiskt är gift, gravid och dessutom jobbar jag. Jag hade inte tid för hans egendomliga lek. DÅ backade han äntligen och började buga och be om ursäkt. "Hälsa familjen så hemskt mycket från mig", sa han 
Eftersom han nu backat en del, så låste jag upp bilen, hoppade in illa kvickt, låste dörren och körde iväg. När jag backade ut från parkeringen stog han kvar och stirrade och vinkade.
Jag ska banne mig börja ha hårspray i fickan... Detta var riktigt obehagligt...
Publicerad 2011-12-30 14:35:08 i Allmänt,
Vi har haft en del besök sista dagarna. Inte av så många olika personer direkt, men någon varje dag. Det har dessutom råkat vara Hasses favoriter! Jag tror det börjar lossna för honom nu. Han har börjat inse att det kan vara rätt kul med besök, så igår och idag har han imponerat med att vara både tyst och sedan glad och nyfiken när gästen kommer.
En av favoriterna är "Målarn". Hasse blir galen av glädje när han kliver in. Sen har han dessutom fått sitta i soffan med gästen och gosat! Hur bra är inte det?
Idag kom nästa favorit, och det är min kära far. Då blev det dubbelgos i soffan. Hasse satt mellan mig och pappa, så det var svårt att hålla reda på vem Hasse skulle pussa på.
När pappsen åkt, kom ingen mindre än Målarn tillbaka! Ååh, Happy days, suckar Hasse ;-)
Nu har Husse och Målarn åkte för att köpa pizza, så Hasse ser lite sloken ut. Men det ändrar sig nog när karlarna kommer tillbaka!
Som grädde på moset:
När jag klev upp i morse och skulle på toa, mötte jag två hantverkare i hallen. Jag såg väl smärre chockad ut. Inte över att hantverkarna kommit, för det visste jag att dom skulle. Däremot visste jag inte att dom redan dykt upp, eftersom Hasse inte väckt mig med att skälla ut dom när dom kom :-O Han sa inte ett pip!
Efter vår morgonpromenad mötte vi dom i hallen, och jag fick skuffa undan Hasse i ett hörn för att släppa ut dom. Inte då heller sa Hasse något. Tvärtom, så sträckte han nyfiket ut halsen och försökte nosa på dom i förbifarten :-O Två okända karlar i huset och Hasse tyckte det var intressant, istället för att försöka skälla ut dom! Fantastiskt!
Mysfarbrorn:
Publicerad 2011-12-21 14:26:49 i Allmänt,
Har varit på Tillväxt UL. Var tvungen att kliva upp 6:30 :-O
Idag visade hon upp sig alltså. Det ÄR en envis Heidi junior där inne. Visste väl det när hon vägrade sammarbeta förra gången ;-)
Bad om fler bilder, varpå receptionisten utbrast "Men vaddå?? Fick du inga förra gången??"
"Jodå!" svarade jag glatt.
Hehe, det är vår första unge, ge mig bilderna bara.
Det blev sisådär-bilder idag också, men man ser ju vad det är ändå.
Första bilden är på den där söta profilen, med spetsnäsan igen
På nästa bild har hon vänt bort huvudet lite från oss, så där ser man ingen näsa längre :-O Däremot ser man hennes fem, små söta fingrar <3
"Jaha, då ska vi se om den växt", sa UL-tanten innan hon började kika och mäta.
"Det vet jag att den har", sa jag "den sparkar mycket hårdare nu..."
Det hade hon gjort, precis som hon ska. 14/5 it is!
Publicerad 2011-12-19 14:07:29 i Allmänt,
Känner mig lite halvdassig på att skriva i bloggen just nu. Äcklig snö har det ju kommit också :-O
Slänger in lite Hassebus-bilder i väntan på inspiration.
Publicerad 2011-12-12 10:01:34 i Allmänt,
...är månaden då clementinerna smakar så fantastiskt gott! Billiga är dom också :-) Mums! Alltså knarkar jag dessa konstant för tillfället
I övrigt mår jag ok. Förkylningen har absolut inte släppt, och det kändes bra tungt att jobba i helgen. Smällar man får ta helt enkelt, man kan ju inte stanna hemma för evigt heller.
Hasse ligger brevid mig medan jag äter mig frukost framför datorn. Herrn är optimistisk och tror att jag kanske tappar något ;-)
Publicerad 2011-12-05 20:24:20 i Allmänt,
Idag var det då dags för RUL! Trodde jag skulle vara nervös, men det var jag inte. Lite halvt uttråkad var jag i väntrummet t.o.m. Allt såg toppen ut. Läppen var hel, huvudet såg bra ut, ryggen såg bra ut, magen var hel och fin den också, och ben och armar såg ut som dom skulle. Däremot var det precis som jag trodde, att jag blivit gravid senare än bm räknat med, så bf blev framflyttad till den 14/5. (RUL= RutinUltraljud och bf= beräknad födsel).
Den lilla skitungen visade tummen upp åt oss på skärmen, så h*n kan ju inte ha drabbats alltför mycket av mitt eviga hostande i helgen. (Är förkyld och har t.o.m. hunnit med ett besök på danderyds sjukhus pga astman).
Däremot låg den så bekvämt där inne i magen, med benen i kors, så vad det är vet vi inte ännu! Pga den envisheten, så gissar jag alltså att det är en tjej, och inte en pojke som jag trott tidigare, och att den brås på mamma i så fall ;-)
Eftersom ungen var mindre än beräknat (rätt naturligt om jag inte kommit så långt i graviditeten som dom trott), så ska jag tillbaka om två veckor på ett tillväxt UL. Dom ska bara kolla så att den växer som den ska. Ska bli kul att få kika igen!
Bild?
Självklart! Inte så bra dock, men det är en bild från sidan på huvud och kropp. Man ser profilen på sötisen.
Hello liten <3
Publicerad 2011-12-01 11:47:05 i Allmänt,
Männens favoritfråga, haha.
17+4
I övrigt är jag mest förbannad för tillfället. Jobbet är som det är. Mitt mantra är att jag snart får komma ifrån det. Mammaledighet, here I come! Jag ska banne mig se till att hitta ett annat jobb under tiden. Måste försöka i alla fall. Tänk vad skönt att aldrig mer behöva återvända. Toppen!
Voffe ligger utslagen på golvet, men jag tänkte peta liv i honom strax så vi kan gå och hämta in ved. Jag lastar och bär, samt hivar in. Hasse stirrar otåligt på mig och väntar på att få korvbitarna som lurar i min ficka ;-) Precis som det ska vara.
På måndag är det dags för ultraljud! Får vi månne veta vad det är för filur som lurar där inne?
Jag gissar på en pojke jag :-)
Publicerad 2011-11-25 11:58:25 i Allmänt,
Som jag har längtat efter det dom senaste veckorna!
Så igår, hade jag en ledig dag, och jag bjöd in mig själv. Mamma fick se lilla gravidmagen, och jag fick min efterlängtade potatismos. Det är himmelskt gott! Fick t.o.m. en låda med mig hem, med ännu mer potatismos! Här ska frossas kan jag tala om.
Idag är jag gravid i v. 17+0, dvs 17 veckor och 0 dagar. Enkelt va? ;-)
En sak jag funderat en del på är vad jag ska svara när folk frågar hur långt gången jag är. Av någon anledning, så envisas nämligen många gravida kvinnor med att säga att man är i v.18 när man är på t.ex. 17+3. Vilket för mig är totalt ologiskt. Man har ju inte gått 18 fullgångna veckor?
Förklaringen var att om man äter en bulle och sen tar en tugga av nästa bulle, så säger man ju att man är på bulle nr 2. Hmm, joo, men man har ju fortfarande inte ätit två bullar.
Vårdguidens hemsida går efter denna teori har jag märkt, så kollar jag imorgon kommer det stå att jag är i v.18. Men läkare, och många barnmorskor pratar om fullgångna veckor. Dvs jag är i v.17. Så vilket är det undrar jag?
Jag får känslan att det är något påhitt av gravida kvinnor, för det känns ju helt klart bättre att säga att man är i v.18 än 17. Man är närmare målet på något sätt. Ja psykologiskt.
Så jag har backat ett steg, och säger numera fullgångna veckor. Så jag räknar att jag är i v.17 helt enkelt.
Där har ni mina otroligt viktiga tankar ;-)
Varför göra det komplicerat...
Publicerad 2011-11-22 13:38:07 i Allmänt,
Det blev så av en slump faktiskt. Pga höfterna, så har jag fått dra ner på promenaderna lite, dvs inga monsterpromenader varje dag. Det innebär mer fokus på inomhusaktiviteter och träning på tomten.
Eftersom jag fick rätt ont igår, så blev det en lugnare dag idag. Medans jag har städat lite smått inomhus (då menar jag verkligen smått, har inte gjort mycket alls egentligen), har Hasse fått köra leta-övningar. Jag håller på att klicka in honom på att nosa rätt på te, bland annat.
Sen blev det en stund ute på tomten, där han fick rusa runt och få ur sig sin överskottsenergi. Sen lite lydnad, eller tricks.
Det går nästan lättare att träna med honom när han är så där övertaggad. Så han nästan ber om uppmärksamhet. Han påminner lite om matadoren i Ferdinand. "Kom igen då! Snälla du, stånga mig! Sparka mig! Gör nånting!" Det blir lite hafsigt och slarvigt naturligtvis, eftersom han är lite för ivrig, men då vill han verkligen träna. Om jag tränar efter en långpromenad t.ex. så är intressenivån sådärr inspirerande ;-)
Jag anpassar tränigen efter vad han bjuder på för beteenden. Idag blev det "fot!"
Han fixade det jättebra! Nästan varje gång. Har kunnat börja svänga till höger nu också, och han följer med vid min vänstra sida. Placeringen är väl inte toppen, men just nu fokuserar vi bara på att han ska hålla sig vid min vänstra sida. Sen om han vrider lite på kroppen när han sätter sig när vi stannar kan vi fixa i ett senare skede.
För att inte köra för långa stunder, gick jag kanske 100m i taget, och sen busade vi, eller så fick han kaka i massor! Ibland när vi avbröt, gick han runt och nosade en stund, och då fick han göra det tills han självmant sökte kontakt med mig igen. Lite som "nu vill jag köra igen matte!"
Nu har jag en glad hund här hemma, som tuggar på sitt ben. Men imorgon får vi nog ta en lite längre sväng i skogen. Taggad är bra. Understimulerat galen är mindre bra ;-)
Publicerad 2011-11-21 14:22:24 i Allmänt,
Det skulle man nästan kunna tro, när man ser till priset och vad det faktiskt är. Jag pratar om barnvagn...
Vi tänkte köpa alla prylar som behövs, lite pö om pö, eftersom det kostar fan att köpa allt som behövs. Så vi har kikat på barnvagnar. En kompis ska sälja sin, så vi tänkte väl köpa den, men först vill man ju kolla runt lite. Det har vi gjort. T.o.m. klivit in i hela TVÅ butiker, där vi klämt, känt, provrullat och ruckat på alla möjliga sorter. Det som slog oss är hur kassa vagnarna är för dessa överpriser.
Vagn inkl. alla tillbehör landar lätt på runt 10.000 kr.
Vår
bil, kostade 8.000. Vi kan åka till Finland med den om vi vill. Eller valfritt annat land i Europa. Testa o göra det med en barnvagn ;-)
Så vad kom vi fram till?
Dom flesta barnvagnar som är lite små och smidiga (ett stort plus), är väldigt rangliga. Dom är vingliga i sidled, så man kommer få hålla koll på ungen när denna blir lite större. Kastar den sig åt någon av sidorna, kan det nog bli lite gung. Jag har alltså testruckat på varenda jäkel, för att se vilken som krävde mest våld för att faktiskt välta. Fick lite skumma och irriterade blickar av försäljarna där ett tag.
Det skiljde faktiskt inte mycket alls på stabiliteten mellan dom med tre hjul (supersmidiga), eller dom med fyra (ganska smidiga). Det var en överraskning.
Dom som faktiskt är stabila, är mer som pansarvagnar. Tunga, klumpiga, svårtstyrda och tar enormt med plats. Så stort nej på dom. Jag ska få plats med barn + vagn + div. tillbehör + hund+ mig själv i en bil... Ibland kanske t.o.m. maken får följa med.
Fördelen med dom små, lite smidigare vagnarna är ju att dom ofta är kombivagnar. Man kan alltså byta från liggdel, till sittdel när ungen blir äldre.
Så. Vi kom fram till att vi nog (Obs, väldigt mycket
"nog") gillade en av trehjulingarna bäst.
Förmodligen blir det alltså en Teutonia Spirit S3.
http://www.teutonia.com/sv/produkter/spirit-s3.htmlVi får se om vi gråter blod när vi väl får pröva den på riktigt...
Jag orkar inte leta mer i alla fall.
Publicerad 2011-11-18 15:34:39 i Allmänt,
Jag har ju själv varit det en gång i tiden, men arbetat bort det.
Det måste ju vara en av dom bästa sakerna jag gjort hittils. Tänk om jag missat all glädje med att ha hund, och sen dessutom gått och varit rädd, så fort jag fått syn på en hund. Fruktansvärt.
Jag brukar ha just hundrädsla i åtanke när vi är ute, jag och Hasse. Kommer det någon så kallar jag in Hasse, och han får sätta sig vid min sida. Är det väldigt trångt, så kliver vi in en bit i skogen. Har fått många uppskattande "tack", av folk för det.
Igår hjälpte dock inte mina försiktighetsåtgärder. Vi mötte en kvinna i motionsspåret, och trots att jag kallade in Hasse och satte honom vid min sida, så blev hon vit i ansiktet. Hon tvärvände, och sprang tillbaka mot det håll hon kommit ifrån. Såg inte röken av henne när vi fortsatte gå, så hon måste verkligen ha sprungit iväg fort, eller älgat ut i skogen någonstans. Stackarn. Måste vara fruktansvärt att var så hundrädd :-(
Har precis kommit hem, efter en skogspromenad. Det går inte i många knop, då jag gör allt jag kan för att spara på mina stackars fogar. Dock känner jag ju av dom nu ändå, men lite vila så mår jag bättre. Måste försöka städa sovrummet också. Det ser ut som fan.
Hade väpnat mig med en påse korv och klicker på promenaden. Jag har nog aldrig kört kontaktövningar så intensivt som idag i nerförsbackar ;-) Man vill ju inte bli nerdragen av en ivrig hund när man har ont. Det funkade i alla fall. Hasse gick så fiint vid mattes sida. Korv är gott.
Publicerad 2011-11-17 10:16:37 i Allmänt,
Vi har så smått diskuterat hur vi ska lägga upp ordningen här hemma inför liten. Just nu är det ju mest kaos bland förråden och i garaget. Vi har helt klart varit överens om att det ska slängas saker och att det ska göras plats åt allt som ska vara kvar. Vi är t.o.m. med såpass seriösa att vi funderar på att göra en lista över vad vi har, hur många av samma sak, och var det finns. Det gäller främst bildelar... För det finns det gott om, som samlats på under åren. Överallt. Ingen har koll på hur mycket eller exakt var grejerna finns. Det har hänt ett flertal gånger att vi köpt en del till någon av bilarna, för att sen inse att vi faktiskt hade en sådan hemma redan... Suck.
Som sagt. Planer har det funnits. Länge.
Nu är det ju så enkelt att man måste börja någon gång också. Så idag, tar jag ett första steg. Idag börjar jag röja och sortera. Jag kommer ju inte får mer energi med tiden, så det är väl bara att sätta igång.
Noooooo!
Hasse ligger bekvämt i sin bur och slötittar på mitt rotande och flängande.
Om det är någon gång jag skulle vilja vara en hund, så är det nu.
Lyckliga hundskrälle.
Publicerad 2011-11-16 14:25:32 i Allmänt,
...var det dags för i morse. Klev upp 6.30, eftersom mötet skulle vara klo. 8.00. Eftersom min snälla man hade lovat att köra mig dit, fixade jag kaffe och tinade frukostbröd åt honom, samt dukade fram tillbehör. Han blev glatt överraskad :-) TVÅ gånger på en och samma vecka! Halleluja!
Det som slog mig på själva rygginfon var, att för att arbeta med kropp och hälsa har dom synnerligen obekväma stolar... Dom måste ju veta att det är ett gäng gravida som ska sitta där, med diverse krämpor. Där satt vi på rad, och skruvade på oss genom timmen. Det pustades och suckades en hel del. Själv tyckte jag det kändes som att ryggen skulle gå av. På självaste rygginfon, haha. En av tjejerna blev så illa däran, att hon var på väg att svimma. Så hon fick ligga på golvet med benen på en pilatesboll.
Jag var hemma igen 9.30, men hela detta obekväma äventyr, plus den tidiga uppgången, gjorde att jag var helt slut. Väl hemma böt jag till min fulaste, ändock bekvämaste, tröja och däckade i säng. Hasse snarkade sen ikapp med mig till 13. Då ville jag ändå sova mer, men vi måste ju på promenad och jag ska hinna äta också (eh, och blogga)... Så jag klev upp. Hasse sträckte på sig och viftade på svansen, medan jag yrvaket svor över att man måste ha ett arbete som stör sömnen på detta sätt ;-)
Vad sa dom om mina höfter? Inte mycket. "Kom förbi på vår konsultationstid som vi har varje mån-fre, så får vi se vad som finns att göra". Jag hade ju kunnat gå efter rygginfon, när jag ändå var där... Men nä. Jag och min trötta kropp ville sova.
