Första fästingen
Torsdag kväll spolade jag av Hasse lite snabbt och upptäckte en "knöl" på bröstkorgen. Naturligtvis var det första fästingen för året. Den hade tyvärr redan hunnit borra in halva kroppen, så den stod rakt ut med rumpan ur såret. Jag fick inte ut hela fästingen, men baddade med alsollösning efteråt och det har läkt fint. Nu surfar man så klart efter lösningar på problemet. Ja, jag mår fysiskt illa av att plocka bort krypen. Vill helst inte använda "gifter" som man droppar i nacken på hunden. Dels pga risk för diverse biverkningar, men även pga att vi kelar mycket med honom och det inte känns så bra att även vi då "drabbas" av giftet. Det finns tydligen någon grej man fäster på halsbandet som sänder ut något slags ljud som enligt några hundägare verkar fungera och hundarna har inte visat några tecken på att bry sig om ljudet heller. Funderar på att pröva det.
Har precis kommit hem från en joggingtur i skogen med Hasse. Det var väldigt uppfriskande och skönt. Det tyckte Hasse också när han hittade en lagom stor pöl att doppa sig i. Det var bara huvudet som stack upp... Suck och stön. Jag ska duscha hund nu ;-)