Efter
Så här blev håret!
Kortare och slingat. Dock klippte hon lite ojämnt tycker jag, hon var hårdhänt och håret blev väldigt slitet av slingorna. Blött hår = svinto just nu.
Så här blev håret!
Kortare och slingat. Dock klippte hon lite ojämnt tycker jag, hon var hårdhänt och håret blev väldigt slitet av slingorna. Blött hår = svinto just nu.
I helgen fyller jag år.
Jag vill unna mig något. Så jag funderade, och tog en titt i spegeln. Håret är en katastrof. Visserligen väldigt långt, som folk oh:ar och ah:ar åt, men k a t a s t r o f. Så jag tyckte att jag ska unna mig ett besök på en frisersalong!
Första planen var att dom får klippa bort det slitna bara, men att jag har samma frisyr som innan, samt att slänga i lite ljusare slingor. Sen kände jag att vad fan... Jag är ju skitless på mitt hår. Långt hår är fint, men ack så tråkigt! För det mesta jobbar jag, och slänger upp håret i en tofs. Att ha långt, utsläppt hår funkat inte inom vården. Det är inte särskilt trevligt när man upptäcker att man råkat "dippa" håret i en blöja...
Annars, är jag ju ute mycket med Hasse. Inte fasen springer jag runt i skogen med utsläppt svallande hår, som kladdar fast i ansiktet så fort det blåser lite. Eller åker ner framför ansiktet när jag ska plocka skit, så jag inte ser vad jag gör.
Hemma? Nope, fläta, slarvknut eller tofs. Håret är bara irriterande varmt och så luggar jag mig själv konstant.
Ställen håret kan fastna i:
-Under armbågen när jag sitter lutad mot soffkanten och kollar på tv. Gör jätteont när man ska flytta på sig och sitter fast med håret.
-När jag sitter och läser, och håret hamnat i armhålan och jag ska lyfta upp huvudet för att kika på Hasse t.ex.
-Runt fingrar, handleder etc på maken, när han ska lägga armen om mig.
Jag blir luggad varje dag. Av mig själv och andra.
Enda tillfället jag tycker håret är fint, är när vi ska ut och jag fixar håret. DÅ har jag det utsläppt. Jättefint! Men... Bara då.
Så jag kände lite så här:
Jag ger frisören fria händer. Det ska vara tillräckligt långt för att kunna sätta upp det i jobbet om det behövs. That's it. Färg på slingor? Det får dom avgöra.
Det här blir spännande!
Före bild på trött Hasse-matte, med dålig mobilkamera:
Fast först ska jag nämna att jag idag hittade mitt lilla barn på fönsterbrädan. Den såg ynklig och ledsen ut. Så snart blir det nog begravning...
Haha, nä så allvarligt tar jag det inte ;-) Men jag väntar ivrigt på att nästa knopp ska slå ut!
Idag satt jag och stirrade på min cykel ett tag. Har länge funderat på att cykla med Hasse, men inte kommit till skott. Idag testade jag det faktiskt! Det gick helt ok, fast man hade kanske kunnat hoppas på mer entusiasm från Hasses sida ;-) I början ville han inte riktigt, men det släppte snart omän inte i raketfart direkt. Han travade lugnt vid sidan och jag fick honom faktiskt att galoppera några korta stunder under väldigt pipiga berömtjut.
Vi tog en sväng förbi verkstaden, så Hasse fick dricka lite vatten och leka med bästisen, Enzo.
Cykelhunden
Har ingen pinne till cykeln för tillfället, så jag satte kopplet från selen på själva cykeln, så det inte blir så vingligt om han drar åt något håll. Kopplet till halsbandet hade jag mest för att kunna styra honom närmare cykeln om vi mötte bilar, men mestadels hängde den slak. Så jag har inte släpat med honom i halsen ;-)
Nu ska Han duschas, då han är full med blåbärsrester i pälsen. Det blir gärna så när en busig lillskit rullar i blåbärsriset... Sen blir det mys framdör tv:n, då husse rymt på egna äventyr.
Blåbärshunden!
Det blir mycket prat om blommor nu känner jag...
Vi har fått tillökning! I form av en till blomma! Kom på att det ju faktiskt var lite spännande det här, så jag prövade lyckan ock köpte en till. Denna gång på Willys. Kvalitet ska det vara ;-)
Den hade bara en massa knoppar, men i förrgår kväll, hade en blivit ganska stor ändå. Den såg ut så här (fast lite längre):
När jag vaknade morgonen därpå, såg den ut så här:
Hur coolt är inte det? På bara några timmar slog den ut helt. På kvällen viks bladen in lite, när mörkret fallit, men på dagen ser den pigg och glad ut igen.
Kvällstrött liten:
Mamma kommer tro att jag snurrat ihop helt och fått hjärnblödning eller nåt, men det här var rätt spännande! Är där och petar på dom varje dag och kollar av om dom känns törstiga.
För att bevisa att jag faktiskt tagit hand om nr 1 får ni bildbevis! Den blommar så fint fortfarande:
Stockholmspingla på 27 år, mamma till lilla Sophia, född i april 2012 och matte till Hasse, en Lagotto Romagnolo på 7 år