Hildaskrypin

En i mängden

Besatt av pennor och block

Publicerad 2010-05-07 22:58:30 i Allmänt,

Hej,
Jag heter Heidi och är Pennoist samt blockoist. Det är min besatthet. Jag älskar pennor och block! Snudd på om jag inte skulle kunna ha ett fysiskt förhållande med dessa. Love, love, love at first sight! Ja, nu brassar jag på min image som allmän knäppskalle. Totalt slut är jag. Eller som en tjejkompis sa, det första hon sa under samtalet, när hon ringde mig: "Du är fan helt jävla bränd gumman!" (Just det utfallet kan ha att göra med ett brev jag dumpade i hennes brevinkast på väg till jobbet. Måhända stog det saker om att jag hade skrivkramp och funderade på att köra upp pennan i röven. Något sådant, kommer inte ihåg ordagrant).

Ja, det jag tänkte komma till efter allt detta pladder (som, som sagt, bara förstärker bilden av min psykotiska sida), är att det nu äntligen var dags igen. Jag äntrade Akademibokhandeln. Jag gick där med glittrande ögon och stirrade på alla underbara pennor. Så många varianter. Så många former, så många färger, så många olika sorts spetsar, knappar och bläck. Underbart! En själslig orgasm! Ojoj, valet föll dock på en turkos bläckpenna för det fantastiska priset av 29 kr. En sådan har jag inte! Den är fantastiskt bra att skriva med.

Nästa inköp blev ett litet block. Jag tänker en massa diffusa tankar när jag jobbar. När jag kör bilen och när jag går från parkeringarna till kunderna. Ofta tänker jag att jag måste skriva ner det jag kommer på. Det kan vara allt från en dikt, ett eget ordspråk, eller bara allmänna tankar som dyker upp ibland som man gärna vill bevara och kunna läsa igen om några år. Dessa saker har man naturligtvis glömt när detta "senare" infaller. Stog och velade mellan två olika i några minuter, men kom fram till att "den lilla svarta" alltid funkar. Köpet var klart!

Har hängt på verkstaden ännu en fredag. Trevligt var det. Städa gjorde jag däremot inte. Orkade inte. Så jag löste korsord, sudoko, pratade med folk och lekte med hundarna. Jag var jättetrött när vi kom hem igen, men Hasse har fått lite mesiga promenader den här veckan, så jag tog honom på en joggingtur på direkten. Det var riktigt skönt! Frös hela dagen, så nu fick jag äntligen upp värmen. Att dessutom få känna den friska skogsluften fylla lungorna och höra Hasses dämpade tassande på stigarna och motionsspåret är bara paradiset för mig. Nu sover han gott och jag tänkte följa hans exempel.

Så godnatt på er!
Imorgon blir det kalas!

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Hilda

Stockholmspingla på 27 år, mamma till lilla Sophia, född i april 2012 och matte till Hasse, en Lagotto Romagnolo på 7 år

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela