Hildaskrypin

Till stor del verkar det så småningom sjunka in att det är jag som har huvudansvaret vid hundmöten. Idag mötte vi ett helt gäng med lösa hundar i skogen och jag bestämde mig för att inte ta av kopplet. Någon gång måste man ju testa. Jag ställde mig mellan hundarna och Hasse, och han stog snällt kvar där och kisade osäkert upp på mig. Det är läskigt när tre, stora, svarta lunsar kommer knallandes. Nu sket dessa högaktningsfullt i mina markeringar att jag inte ville ha fram dom. Snälla var dom dock. Lite tråkigt bara att hela tiden tvingas möta lösa hundar som rusar fram. Det gick bra. Otto dök också upp, så det slutade med att alla gick lösa, men Hasse var upptagen med att markera i varje buske. Han hade inte tid att leka med Otto när det nu stog tre nya bekantskaper bredvid.

Nu ska jag ut och bära ved. Igen. Det är sol ute i.a.f! Skönt!