Mopsig mops
Idag blev jag riktigt stolt över Hasse.
Släppte honom lös i skogen då han behövde få sträcka lite på benen. Döm om min förvåning när det plötsligt kommer fyra små mopsar utrusande mellan träden och Hasse springer överraskat mot mig. Ropade på honom när han stannade till för att se vad det var för små monster som kom springande och han kom i full fart och ställde sig bredvid mig!
Kopplade lillNasse som osäkert undrade vad han sulle ta sig till. Tre av mopsarna var väldigt mammiga och sprang till matte när hon ropade, men den fjärde ville visst tala om för oss att han är en riktig tuffing. Han gjorde små skenanfall mot Hasse, men då ställde jag mig mellan dom och röt åt den lilla mopsiga mopsen. Han såg lite förvånad ut men anfallen slutade han med. Däremot skällde han som en galning och vägrade springa till matte.
Hasse lät mig ta ansvar över hela situationen och stog snällt bakom mig. Matten fick ge upp till slut och hämtade den lilla upprorsmakaren. Då kom de tre andra rusande och skuttade glatt mot mig och hälsade. Dom var jättesöta.
Matten verkade lite grinig över att jag röt åt hennes lilla krigarhund, men det struntar jag i.
Trots ett väldigt dominant kroppspråk från Hasse, så kändes det så bra att han litade på mig och lät mig ta ansvar över situationen. Ibland får man trots allt känna sig som en väldigt kompetent hundägare. Fast imorn blir det nyta tag och vi får se vad dagen för med sig då.
Släppte honom lös i skogen då han behövde få sträcka lite på benen. Döm om min förvåning när det plötsligt kommer fyra små mopsar utrusande mellan träden och Hasse springer överraskat mot mig. Ropade på honom när han stannade till för att se vad det var för små monster som kom springande och han kom i full fart och ställde sig bredvid mig!
Kopplade lillNasse som osäkert undrade vad han sulle ta sig till. Tre av mopsarna var väldigt mammiga och sprang till matte när hon ropade, men den fjärde ville visst tala om för oss att han är en riktig tuffing. Han gjorde små skenanfall mot Hasse, men då ställde jag mig mellan dom och röt åt den lilla mopsiga mopsen. Han såg lite förvånad ut men anfallen slutade han med. Däremot skällde han som en galning och vägrade springa till matte.
Hasse lät mig ta ansvar över hela situationen och stog snällt bakom mig. Matten fick ge upp till slut och hämtade den lilla upprorsmakaren. Då kom de tre andra rusande och skuttade glatt mot mig och hälsade. Dom var jättesöta.
Matten verkade lite grinig över att jag röt åt hennes lilla krigarhund, men det struntar jag i.
Trots ett väldigt dominant kroppspråk från Hasse, så kändes det så bra att han litade på mig och lät mig ta ansvar över situationen. Ibland får man trots allt känna sig som en väldigt kompetent hundägare. Fast imorn blir det nyta tag och vi får se vad dagen för med sig då.