Snöfan
Jaja, så farligt är det väl inte antar jag. Lite halvmysigt ibland t.o.m. i alla fall under hundpromenaderna i skogen. Igår åkte jag jättetidigt till jobbet eftersom bussarna har en tendens att sluta dyka upp så fort det snöar i början av vintern, men igår kom den faktiskt bara tio minuter sent! :-D Förra året var den ju 1½ timme sen. Så jag kom aningens tidigt till jobbet ja, men det var ingen fara. Drack lite kaffe och doppade diverse kakor. Fikade lite för mig själv i lugn och ro. Det jobbade ju inga roliga människor direkt, så jag höll mig för mig själv. Det var rätt skönt faktiskt.
Hasse blev överlycklig över snön på marken. Han gjorde enorma glädjeskutt och fick fnatt gång på annan. Det var lite gulligt faktiskt, men till slut fick jag be honom lugna ner sig. Det är inte så vettigt att få sån damp att man hoppar flera meter och stryper sig själv med kopplet... Då såg han till att bara dampa inom kopplets längd, haha. Sötnosen.
Han har förövrigt skött sig så bra i kopplet i helgen och början av veckan att jag i måndags släppte honom lös i skogen. Körde inkallning med honom samtidigt och det gick bra! Visst var det några tillfällen han tyckte att jag kunde ta och skita ner mig, då han hittat något roligare att lukta på, men överlag kom han snällt lufsande eller springande. Det märks redan när jag har honom i koppel om det är någon idé att koppla lös honom. Lyssnar han inte när han är kopplad, gör han det knappast när han är lös. Då är det bara onödigt att släppa honom för det slutar ändå med att jag blir irriterad och sen är hela promenaden bara bajs.
Jag har ju börjat ge honom mindre mat hemma, för att sen ge honom lite varje gång han söker kontakt med mig på promenaderna. Det har börjat ge resultat. Det är fortfarande vissa dagar som allt annat är mer intressant, oavsett vad jag har att erbjuda, men det blir emr och mer kontakt! Kanon! Det är lite jobbigt med en hund som inte är så intresserad av lek/leksaker/kamp utomhus, för jag har så dålig fantasi att jag bara har mat att belöna med. Ibland är en del saker mer roliga än maten också och då är det svårt att göra sig själv rolig. Måste klura mer på den.
Hasse blev överlycklig över snön på marken. Han gjorde enorma glädjeskutt och fick fnatt gång på annan. Det var lite gulligt faktiskt, men till slut fick jag be honom lugna ner sig. Det är inte så vettigt att få sån damp att man hoppar flera meter och stryper sig själv med kopplet... Då såg han till att bara dampa inom kopplets längd, haha. Sötnosen.
Han har förövrigt skött sig så bra i kopplet i helgen och början av veckan att jag i måndags släppte honom lös i skogen. Körde inkallning med honom samtidigt och det gick bra! Visst var det några tillfällen han tyckte att jag kunde ta och skita ner mig, då han hittat något roligare att lukta på, men överlag kom han snällt lufsande eller springande. Det märks redan när jag har honom i koppel om det är någon idé att koppla lös honom. Lyssnar han inte när han är kopplad, gör han det knappast när han är lös. Då är det bara onödigt att släppa honom för det slutar ändå med att jag blir irriterad och sen är hela promenaden bara bajs.
Jag har ju börjat ge honom mindre mat hemma, för att sen ge honom lite varje gång han söker kontakt med mig på promenaderna. Det har börjat ge resultat. Det är fortfarande vissa dagar som allt annat är mer intressant, oavsett vad jag har att erbjuda, men det blir emr och mer kontakt! Kanon! Det är lite jobbigt med en hund som inte är så intresserad av lek/leksaker/kamp utomhus, för jag har så dålig fantasi att jag bara har mat att belöna med. Ibland är en del saker mer roliga än maten också och då är det svårt att göra sig själv rolig. Måste klura mer på den.
