Hildaskrypin

Äsch. Jag visste ju att det inte var över ännu. Vintern håller oss kvar i sina kalla, isiga klor några månader till.

Dom där underbara dagarna med töväder och sol har dock mest förstärkt min längtan efter våren! Jag saknar fågelkvittret, solen som värmer upp en lite, trots isiga, fuktiga vindar. Den blöta asfalten och gruset som knastrar under skorna vid varje steg. Glimtarna av mossa, gräs och trädrötter i skogen, när snön sakta smälter undan i skuggan från träden. Doften! Doften av vår och löftet om värmen som är på väg. Ljuset. Ljuset som lyser upp tillvaron lite, i en grå vardag. Hunden som skitar ner sig när han rullar runt i mossan och blåbärsriset. Wonderful! Jag saknar det.

Men, det snöar. Massor. Bussen till jobbet är förmodligen sen, men jag orkar inte vara förutseende ännu en gång och ta fem bussar innan den jag egentligen tar. Jag tänker banne mig ställa mig på busshållplatsen halv fyra och vänta in skjutsen till jobbet. Blir jag sen, så blir jag. Man ska inte behöva sitta och häcka på jobbet två timmar innan arbetstid för att man inte riktigt vågar lita på SL.

så, nu blir det en promenad i vinterrusket med vovve. Sen tänker jag häcka framför tv:n med en tallrik mat framför näsan, och en hund som värmer mina frusna fötter.

Så det så!